lostintaiwan

I lördags var vi på utflykt med skolan till formosan aboriginal cultural village och sun moon lake. Det var helt okej förutom de klassiska grupp-rese inslagen: en massa väntan samtidigt som de stressas en hel del.

Standard-fraser:

Just go! (efter att ha frågat vart vi ska härnäst
Hurry up, get back on the bus! (vartefter man sitter på bussen och väntar i 30 min på att alla andra ska komma tillbaka)

Standard-funderingar:

Var är vi? (efter att guiden berättat om det på mandarin eftersom vi tydligen borde förstå eftersom vi läser kinesiska)
Varför är det bara svenskar som kan passa tiden? (när vi suttit på bussen och väntat en halvtimme på alla andra som tydligen inte kan respektera och hålla tiden)

 Show i formosan....


Becca & Emma med två oerhört snygga statyer:


Jag och herr uggla:


Sun moon lake:


Veronica, franskskan vars namn jag inte minns & Emma vid Sun Moon Lake:


Vid templet:


Tempel vid Sun moon Lake, mycket oklart vad det hette då det bara beskrevs på mandarin:


Jag, Becca, Carro och Emma i en tjusig cirkel:


Nu ska jag göra min mandarin-läxa innan lektionen börjar.
Vi gjorde revolt igår på lektionen och förändrade upplägget, vi behöver nu mer inte lära oss tecken om vi inte vill. En oerhörd lättnad då det e extremt tidskrävande och vi har andra kurser som går före eftersom de ger poäng och madarinkursen är en non-credit kurs.

Ciao!